Välkommen till Oppmanna Vånga och Österslövs s-förening - trygghet, jämlikhet, framtidstro!

Oppmanna-Vånga och Österlövs socialdemokratiska förening består av oss som bor här och vi arbetar för att utveckla denna fantastiska del av Kristianstads kommun. Människor ska kunna bo och verka i hela kommunen. Det som förenar oss är visionen om ett samhälle där var och bidrar efter förmåga och får del av efter behov. Alla ska bidra och alla ska få ta del av välfärden. Vi är övertygade om att det ger bäst förutsättningar för dig att växa och förverkliga dina livsdrömmar. Det är så tillsammans skapar ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige. Välkommen att bli medlem!

Remissvar från Oppmanna/Vånga och Österslövs Socialdemokratiska Förening gällande ny Översiktsplan för Kristianstads kommun 

https://www.kristianstad.se/byggaboochmiljo/detaljplanochoversiktsplan/gallandeoversiktsplanantagnastrategierochplaner.5675.html

1. 
   

   Basortsbegreppet:

   
   

Vi vill att Kristianstads kommun definierar basortsbegreppet och vad som ingår i det. 

Vi i Oppmanna / Vånga och Österslövs s-förening står för att “Basorten” är en servicenod för omgivande landsbygd och följande grundläggande service behöver ingå:

• 
  

  Det ska vara möjligt att bo kvar i en basort under livets alla skeden, hyreslägenheter, bostadsrätter, marklägenheter, serviceboende och vård- och omsorgsboende.

  
  


• 
  

  Kommunen ska ha planlagda realistiska tomter för både boende och verksamhet i alla basorter.

  
  


• 
  

  Förskola och F-9-skola

  
  


• 
  

  Omsorgsverksamhet med mötesplats

  
  


• 
  

  Bibliotek, gärna kombinerat folk- och skolbibliotek 

  
  


• 
  

  Varje basort ska ha en områdeslekplats med lekredskap för barn upp till 12-år och ett utegym för alla åldrar.

  
  


• 
  

  Livsmedelsbutik - ombud för apotek, systembolag, ATG, återförsäljare till Skånetrafikens biljetter samt post och pakethantering

  
  


• 
  

  Offentlig toalett, gärna kombinerad med livsmedelsbutiken. Borde vara ett krav om möjligheten att tvätta händer i samband med handel av livsmedel.

  
  


• 
  

  Möjligheter att ta ut kontanter och tanka 

  
  


• 
  

  Rastplats för hundar

  
  


• 
  

  Kollektivtrafik med halvtimmes avgångar vid pendlartider, även med möjliga tider att använda för den som arbetar inom vård och omsorg.

  
  


• 
  

  Det ska vara möjligt för en familj med aktiva barn att bo i en basort med endast en bil i hushållet.

  
  


• 
  

  Tillgång till primärvård, minst i form av distriktssköterskefilial. 

  
  

2. 
   

   Tomter för olika boendeformer:

   
   

1. 
   

   B1 i ÖP13: Kan tas bort, bättre med färre områden som realiseras

   
   

2. 
   

   B2 i ÖP13: Hänger naturligt ihop med den tillfartsväg som diskuterats sedan 80-talet. Viktig för att tillgängliggöra Aniaraområdet. 

   
   

3. 
   

   B3 i ÖP13: Prioriterat: Vi föreslår att området “Äppellunden” detaljplaneras för boende. I samband med att VA-nätet byggs ut mot Oppmanna och dras förbi detta område förenklas en utökning av nuvarande verksamhetsområde i Arkelstorp. Givetvis med krav på att strandskyddet respekteras och att allmänheten även i fortsättningen har tillträde till båtplatsen.

   
   

4. 
   

   Området som är streckat för centrumförtätning i ÖP 13 får gärna fortsatt vara tänkt för detta. Området är lämpligt för lägenheter i olika form då det är nära till service och busshållplats.

   
   

5. 
   

   Gamla kommunhuset: vi ser gärna att huset byggs om till marklägenheter eller trygghetsboende, något som det är stor efterfrågan på. 

   
   

3. Verksamhetsmark:

1. 
   

   C1 i ÖP13 - fortsatt lämplig som verksamhetsmark

   
   


2. 
   

   Gamla Beach/lövträtomten - Är det bara bärigheten som är problemet eller är det saneringen som är grundproblemet? Vi vill att området planläggs och sköts på något sätt. Kan någon del av tomten styckas av till näringsverksamhet/verksamhetsmark? Resterande ser vi gärna som parkmark.

   
   


3. 
   

   Rivningstomten i korsningen Oppmannavägen/Allarpsvägen är utifrån sitt läge lämplig som verksamhetsmark. Innan detta görs rekommenderar vi grusning och att platsen anvisas för bussen när den ska vända för att köra tillbaka till stan. Idag vänder bussen antingen vid återvinningscentralen, vid trädgårdsmaskiner eller runt kvarteret vid skolan. Ibland kör bussen ända bort mot gamla Arkelstorp och vänder tillbaka via Torparebacken. Hade varit önskvärt även för busschaufförerna med en fast och anvisad vändplats.

   
   


4. 
   

   På några kartor i ÖP13 är hela den norra kommundelen markerad för friluftsliv och märkt som skogsområde. Merparten av detta område bör numera markeras antingen som odlingsmark eller verksamhetsmark då marken används för produktion av massaved och saknar den ekologiska funktion som krävs för att definieras som skog. Vi vill att de områden som fortfarande är fungerande skogar markeras i översiktsplanen. Vid ansökan om detaljplaner och bygglov i resten av området innebär detta därför ingen konflikt med det rörliga friluftslivet och därmed inget hinder för bostadsbyggande, verksamhet eller solpark. 

   
   

4. Gång- och cykelvägar:

1. 
   

   I samband med att VA-ledningsdragningen genomförs mellan Oppmanna och Arkelstorp, anlägg en belyst cykelväg mellan dessa orter! Här går inga bussar alls förbi och det finns ett stort behov av att cykla säkert mellan “Oppmanna-Söndraby-Hejekillan-Romelstorp”-området och Arkelstorp.

   
   


2. 
   

   Vånga - Arkelstorp: Antal turer per dag är få och inga på helgerna. Det finns även boende som ett pärlband längs med hela Näsumsvägen mellan dessa orter. Anlägg en säker och belyst cykelväg, delar av den skulle kunna göras på den gamla landsvägen som löper parallellt men är igenvuxen.

   
   


3. 
   

   Det krävs belysning på cykelvägen mellan Rödaled och Kaffatorp genom och mellan byarna Balsby, Österslöv och Arkelstorp. Även barn och äldre med gånghjälpmedel ska känna sig säkra att använda cykelvägen olika tider på dygnet och året runt för att kunna ta sig till fotbollsträning, jobbet, vänner eller bara för att promenera. 

   
   


4. 
   

   Öppna upp Spängerstigen som löper mellan Spängervägen 12 och 14 mot skolan för en säkrare skolväg så att barnen slipper ut korsningen framför skolan. Stigen finns redan där och klipps, men av någon anledning även en mur mot skolan.

   
   


5. 
   

   De utmarkerade gångstråken i ÖP13 stämmer inte. Den gamla spängerstigen över bäcken är borta sedan länge.

   
   


6. 
   

   Det saknas trottoar längs med Oppmannavägen öster om Långkullevägen. Skulle behöva förlängas till klockarevägen och vi ser gärna att detta skulle kunna förbättras genom en avsmalnande infart från oppmannahållet. Den avsmalnande infarten söderifrån har varit lyckosam och har bidragit till en mycket säkrare trafikmiljö genom byn.

   
   

5. Bilism:

1. 
   

   Olyckskorset Näsumsvägen och Allarpsvägen/Mjönäsvägen behöver byggas om till en rondell som det även går att köra rakt över när så krävs för längre lastbilar.

   
   


2. 
   

   Kommunskyltning efterlyses: Kristianstads kommun är usla på att välkomna besökare. På Näsumsvägen välkomnas bilburna till Bromölla respektive Östra Göinge så det är möjligt att dagliga bilpendlare är helt omedvetna om Kristianstads kommun, vilket vi tycker är synd. 

   
   


3. 
   

   Samåkningsparkeringar i Vånga och Österslöv med laddstolpar liksom utbyggd samåkningsparkering i Arkelstorp (även det med laddstolpar) behövs för att underlätta omställningen mot minskad bilkörning på landsbygden.

   
   

6. Grönyteskötsel:

1. 
   

   Grönytor - Det finns gott om gräsmatteremsor som inte används. Ytor som klipps regelbundet, används extensivt och sköts intensivt. 

   
   

Undersöka möjligheterna att (överallt i kommunen) i stället

1. Höra om närboende villaägare skulle vilja förstora sina tomter ut till kanten? 

2. Kanske göra mångfaldsmattor / pollineringsytor i stället som bara ska slås en eller två gånger per år? 

3. Plantera fler träd eller buskar där, varför inte hassel/valnöt eller frukt och bär, beredskapsplantering?

4. Raingardens/översvämningsytor för att bättre klara skyfall.

2. 
   

   Området på sidan om cykelvägen mellan Tollaregården och gamla kommunhuset översvämmas ofta liksom området mellan bäckarna bakom gamla banken. Det hade varit trevligt om det kunde anläggas någon form av dammar alternativt våtmarker på dessa platser. Även som förberedelse för eventuella skyfall.

   
   

7. Friluftsliv och idrott

1. 
   

   U1 i ÖP13 ska fortsatt vara fotbollsplan

   
   


2. 
   

   Spängerskolans möjligheter till idrott behöver förbättras för att leva upp till det som krävs av läroplanerna. Vi ser gärna att mark planläggs för en aktivitetsplats/utegym för alla åldrar i skolans närhet.

   
   


3. 
   

   Det skulle behöva planläggas för en möjlig bro över “rännan” i Oppmannasjön så att inte detta blir något hinder för att göra Arkelstorpsviksleden som en hel rundtur.

   
   


4. 
   

   Vi vill att Kristianstads kommun undersöker om det finns lämpliga ytor som kan anvisas för uppställning av husbilar. Husbilsägare är en ganska stor grupp turister/besökare som vi skulle kunna välkomna lite mer organiserat.

   
   


5. 
   

   Kommunskyltning: På cykelvägen till Immeln välkomnas man tydligt till Östra Göinge kommun. Vi vill att alla, oavsett om man kommer på cykelled, vandringsled eller vanliga vägar, välkomnas till vår fantastiska kommun. Gärna också med en QR-kod så att informationen lätt kan uppdateras.

   
   


6. 
   

   2011 invigde Sveaskog Ekopark Raslången som till stor del ligger i Kristianstads kommun. Detta område och övriga reservat och skyddad natur behöver synliggöras bättre för Kristianstads kommuninvånare.

   
   


7. 
   

   Markera in Skåneleden och Arkelstorpsviksleden i översiktsplanen

   
   

8. Övriga synpunkter

1. 
   

   Skolan - vi ser fram emot en nybyggd skola där folk- och skolbilblioteket är integrerat och tillgängligt och med en skolsköterskemottagning som i samverkan med Region Skåne även erbjuder en distriktssköterskefilial. Idrottshallen är enormt sjaskig och borde kunna fräschas upp med högtryckstvätt. 

   
   


2. 
   

   Samordna skolskjutstrafiken med kollektivtrafiken för förbättrade kommunikationer för alla boende på landsbygden.

   
   

Oppmanna-Vånga och Österlövs socialdemokratiska förening består av oss som bor här och vi arbetar för att utveckla denna fantastiska del av Kristianstads kommun. Vi anser att Kristianstads kommun behöver bli bättre på att värdesätta och ta tillvara på sin levande landsbygd och det engagemang som växer med närheten. Vi arbetar för att kommunen fortsätter att slå vakt om basortsbegreppet och värnar Arkelstorp som servicenod för norra delen av Kristianstads kommun.

Kommunens landsbygdsstrategi måste också revideras utifrån demokratiska aspekter. Hälften av kommunens medborgare bor utanför centralorten och vi kräver att alla medborgare ges likvärdiga förutsättningar att påverka och delta i de demokratiska processerna.

Det finns utmaningar som är gemensamma för hela glesbygdssverige. En sådan handlar om bankernas bedömning av lån för att kunna bygga hus eller investera i företagande. I Norge står landsbygden högre på den politiska dagordningen. För mer jämlika villkor mellan stad och land har det exempelvis införts differentierade avgifter. Låt oss lära av goda exempel för att få hela Sverige att blomstra!

Oavsett om det gäller skola, vård, apotek eller klimatomställning förlorar glesbygden när det politiska ansvaret överlåtits till marknadskrafterna. Marknaden missgynnar små skolor utan stordriftsfördelar och det fria vårdvalet gör att distriktssköterskemottagningar nära medborgarna inte anses tillräckligt ”lönsamma”. En rättvis omställning till en fossilfri framtid förutsätter strukturerat och strategiskt omställningsstöd för att det ska gå att bo, leva och verka i hela Sverige. Sveriges självförsörjningsgrad behöver öka oavsett om det gäller livsmedel eller andra varor och detta ger dessutom fler lokala arbetstillfällen.

Att Sverige och hela världen ställer om sitt energibehov är nödvändigt för framtiden. Vi ser gärna att vindkraft byggs ut längs motorvägar eller vid lämpliga ställen till havs. Däremot är det viktigt värna om de miljöer som fortfarande är tysta och vi vill på inga villkor att det byggs ett enda vindkraftverk till i närheten av Ekestad. I Ekestad har de boendes behov prioriterats bort och tjänar tyvärr som ett avskräckande exempel. I Sverige krävs en större elproduktion men inte på bekostnad av landsbygdens livsmiljöer.

RS = Region Skåne har ansvaret                  KK = Kristianstads kommun har ansvaret

• Bättre och billigare kollektivtrafik och fler turer till Vånga! (RS)

Skånetrafikens taxehöjningar kombinerat med ändrad zonindelning har medfört kraftigt höjda biljettpriser för alla resenärer i vårt område. Turerna kvällstid behöver kompletteras för att fungera för vårdanställda och det behövs fler turer som går hela vägen till Vånga.

• Det behövs samåkningsparkeringar i Vånga och Österslöv och samåkningsparkeringen i Arkelstorp behöver byggas ut och kompletteras med laddstolpar (KK)


• Gymnasieelever ska ha samma tillgång till skolskjutsar som grundskoleelever och på sikt vill vi att alla högstadie- och gymnasieelever ges kollektivtrafikkort (KK)

Gymnasiet är i realiteten en obligatorisk skolform och det är riskfyllt att cykla eller köra moped på smala grus- och landsvägar, speciellt vintertid.

• Bygg bort Spängerskolans paviljonger och planera samtidigt för att bygga ett nytt samordnat folk- och skolbibliotek. (KK)

Detta bibliotek ska vara tillgänglighetsanpassat och ha egen ingång för allmänheten.

• (Distriktssköterskemottagning i Arkelstorp! (RS)

Beslut har fattats i Region Skånes primärvårdsnämnd om att inrätta en distriktssköterskemottagning i Arkelstorp men ännu har ingenting hänt. 

• Fler boendeformer: utveckla området bakom brandstationen och inventera obebodda fastigheter! (KK)

Det behövs fler hyresrätter i Arkelstorp och Österlöv så att det är möjligt att bo här i livets alla skeden. Området bakom brandstationen ligger centralt och är ett bra läge för marklägenheter/bostadsrätter/radhus.

Att inventera obebodda fastigheter på landsbygden kan vara ännu ett sätt förhindra att fastigheter förfaller samtidigt som de som letar boende eller fastighet för företagande kan förverkliga sina drömmar.

• Gör gång- och cykelvägar som är belysta mellan Arkelstorp och Oppmanna och mellan Arkelstorp och Vånga (KK tillsammans med Trafikverket)

Kommunen behöver arbeta för att cykelvägnätet mellan landsbygdens orter byggs ut. Låt inte kommungränser bli barriärer utan samordna planeringen med närliggande kommuner.

• Planera för fler ställplatser för husbilar (KK)

Undersök möjligheten att planera för fler ställplatser här i den norra delen av Kristianstads kommun. Gärna med närhet till sjö och/eller vandringsleder.

• Detaljplanera för mer verksamhetsmark i Arkelstorp (KK)

Det område som finns utpekat för detta är numera bebyggt och det krävs framtagande av ny verksamhetsmark för företag som vill utöka eller etablera sig i området.

• Vårda Lerjevallen och gör rundan runt Lerjesjön tillgänglig för personer med funktionsvariationer (KK)

Vi föreslår att Kristianstads kommun tar fram en ”Framtidsplan” i samarbete med boende, medborgare och föreningslivet för Lerjevallens friluftsområde. Den gamla skidbacken behöver röjas från sly för att bli en bra och säker pulkabacke.

• De områden av Kristianstads kommun som ligger utanför Biosfärområdets gränser ska lokalt ges samma status (KK)

Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike är utsett av Unesco att bevara, utveckla och stödja vår unika miljö och kulturhistoriska värden. De delar av Kristianstads kommun som ligger inom Skräbeåns vattenområde ska av kommunen bevaras, utvecklas och stödjas med motsvarande resurser. Detta berör större delen av kommunen norr om Kristianstad där Oppmannasjön, Immeln, Raslången och Ivösjön utgör de fyra största sjöarna.

• Det behövs en offentlig toalett i Arkelstorp (KK)

Området har året runt många besökare och turister från när och fjärran. Att hänvisas dem naturen är inte den bästa marknadsföringen.

• Sätt upp välkomnande kommunskyltar vid alla tillfartsvägar, även vid cykelvägar och vandringsleder! (KK)

Kristianstads kommun ska vara en välkomnande kommun. Att markera detta med skyltar är extra viktigt då den väl använda karttjänsten Google Maps har felaktiga kommun- och länsgränser. Exempelvis har ett område motsvarande 5 km X 5 km av Kristianstads kommun placerats i Olofström kommun. Alla tjänstemän i Kristianstads kommun ska använda sig av kvalitetssäkrade karttjänster och inte felaktiga gratistjänster!

Det som förenar oss är visionen om ett samhälle där var och en bidrar efter förmåga och får del av efter behov. Alla ska bidra och alla ska få ta del av välfärden. Vi är övertygade om att det ger bäst förutsättningar för dig att växa och förverkliga dina livsdrömmar. Det är tillsammans som vi skapar ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige. Välkommen att bli medlem!

Aktivitetsersättningen får man om hen har någon funktionsnedsättning och inte kan klara av ett ”vanligt jobb”. Det kan vara personer som har fysiska funktionsnedsättning eller personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Hur mycket pengar du får från försäkringskassan är beroende på vilken ålder och vilken funktionsnedsättning hen har. Du får enbart aktivitetsersättning vid 19 år ålder. Här följer några exempel på aktivitetsersättnings storlek som är beroende på ålder

Om du har fyllt:

19 år men inte 21 år får du 8 641 kronor före skatt i månaden

21 år men inte 23 år får du 8 835 kronor före skatt i månaden

23 år men inte 25 år får du 9 029 kronor före skatt i månaden

25 år men inte 27 år får du 9 223 kronor före skatt i månaden

27 år men inte 29 år får du 9 416 kronor före skatt i månaden

29 år men inte 30 år får du 9 610 kronor före skatt i månaden

Alltså som minst kan hen tjäna 8.641kr och som mest 9.610kr i månaden före skatt vilket är alldeles för lite med tanke på att hen ska har kostnader för t.ex. hyra, mat och kläder. En person som har funktionsnedsättning har rätt till daglig verksamhet som också går inom lagen inom LSS och det är kommunernas uppgift att erbjuda personer med funktionsnedsättning daglig verksamhet. Det är helt frivilligt för den enskilda att ansöka om daglig verksamhet. Inom daglig verksamhet har de flesta kommuner en så kallad hab-ersättning en slags mat och reseersättning som kommunerna själva bestämmer om de vill ha. De flesta kommuner har det men det finns kommuner som inte har någon hab ersättning alls och kommuner med väldigt låg habersättning. Det blir alltså inte mycket hen kan lägga på guldkant i vardagslivet.

Det finns personer som har en funktionsnedsättning som har förmåga att jobba på ett vanligt jobb. Det kan vara ett jobb i en butik/ dagligvaror handel parkarbetare osv. Jobb med lönebidrag har högre krav än de som är i daglig verksamhet. Detta är enda sättet för en person som har en funktionsnedsättning att få del en kollektivavtalsenlig lön är om hen hittar et med hjälp av AF med lönebidrag. Och dels att få en lön som är anständig att leva på är ett jobb med lönebidrag där det är höga krav. Vi Socialdemokrater vill ju att alla som kan jobba ska jobba och det stämmer överens med vår politiks. Detta stämmer inte överens med vårt heligaste mål: schysta villkor på arbetsmarknaden och en lön att kunna leva på.

Därför yrkas:

Att: Socialdemokraterna aktivt verkar för att aktivitetsersättningen ska höjas

Att: Socialdemokraternas partikongress bifaller motionen i sin helhet

Att: Kristianstads Arbetarkommun antar motionen som sin egen

Motionär: Tony Nilsson

Oppmanna-Vånga och Österslövs s-förening antar motionen som sin egen 2021-04-07              

Därför har vi en skattefinansierad välfärd som ska komma alla till del. Tyvärr fungerar det inte alltid så idag. En del av välfärdens verksamhet är apoteken. Under de borgerliga regeringsåren privatiserades apoteken för att göra det mer lönsamt för storföretag att tjäna pengar. De rika ska bli ännu rikare är en vanlig borglig politik. 

Det är just därför vi socialdemokrater ser till människan bästa och som vi ska motverka klassklyftor och återigen visa att det gemensamma är starkast. Det är tillsammans som vi bygger samhället. 

Apoteken idag är inga apotek utan mer som butiker fyllda av konsumtionsvaror och tjänster som annonseras ut i tv och radio. Du kan köpa varor på nätet som om det vore vilka varor som helst. Jag anser inte att våra apotek ska vara en lekstuga, apoteken ska vara till för människan.

Tanken med apoteket är ju att alla ska ha tillgång till medicin oavsett sjukdom eller var i landet du bor. Låt oss äga våra apotek gemensamt. Den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas

Därför yrkas:

Att: Socialdemokraterna verkar för att återförstatliga apoteken

Att: Socialdemokraternas partikongress bifaller motionen i sin helhet

Att:  Kristianstad arbetarkommun antar motionen som sin egen

Motionär: Tony Nilsson

Oppmanna-Vånga och Österlövs s-förening antar motionen som sin egen 2021-04-07

När vi får en behandling ska vi kunna vara säkra på att den ges för att göra oss friska, inte för att den är den mest lönsamma för något vårdbolag. När våra barn börjar i skolan vill vi att de möts som elever, inte som kunder eller vinstmöjligheter. Där vinsttänkandet styr påverkas våra relationer till varandra. Välfärden ska vara en fristad från sådant.

Idag går flera miljarder av det vi betalar i skatt för välfärd istället till privata vinster. Inte sällan går vinsterna dessutom till riskkapitalbolag som själva gör sitt bästa för att smita från skatt. När ägare plockar ut vinster samtidigt som förskolebarn får sämre mat visar det vad vinstjakten leder till. Om en verksamhet en dag inte längre är lönsam kan ägarna låta den gå i konkurs. Sådana konkurser har drabbat tiotusentals elever.

Det som kostar mest pengar, och som är avgörande för kvaliteten i välfärden, är personal. Därför är det inte konstigt att företagen oftast sparar in på personalen för att göra vinst. Till exempel har privat äldreomsorg och privata skolor lägre personaltäthet än vad kommunala äldreboenden och skolor har. Då blir det mindre tid för de äldre och för eleverna. Samtidigt är lönerna lägre i privat äldreomsorg och i de privata skolorna. Lägre personaltäthet ökar också stressen för de anställda.

Vinstintresset förvrider välfärdens sätt att fungera. Vårdcentraler och läkarmottagningar etablerar sig mycket oftare i områden där folk är välbeställda och relativt friska. Det gör att vårdens pengar går dit och inte räcker till vården i områden där människor har lägre inkomster och där ohälsan är högre. På liknande sätt prioriterar ofta vinstdrivna skolor att dra till sig elever från studievana hem. Det ökar segregationen i skolan vilket påverkar alla elever och skolor negativt. Vinstjakten i välfärden gör att hela välfärden påverkas, även den offentligt drivna.

Socialdemokratin motsätter sig denna utveckling. Vinstjakten i välfärden måste stoppas. Vi föreslår därför att den modell för vinstbegränsning som föreslogs i betänkandet Ordning och reda i välfärden införs.

Därför yrkas:

Att: Socialdemokraterna verkar för att förbjuda vinster i välfärden.

Att: Socialdemokraterna bildar opinion för att förbjuda vinster i välfärden.

Att: Socialdemokraternas partikongress bifaller motionen i sin helt

Att: Kristianstad arbetarkommun antar motionen som sin egen

Motionär Tony Nilsson

Oppmanna-Vånga och Österlövs s-förening antar motionen som sin egen 2021-04-07

På grund av att elever och deras vårdnadshavare själva kan välja skola har klasskillnader ökat mellan olika socioekonomiska grupper. Kvaliteten I skolan har sjunkit till följd av det privata aktörerna oseriösa marknadsföring.  Privata aktörer lockar elever med datorer vilket gör att till exempel lärartätheten sjunker då skolor får mindre resurser till att anställa lärare.

Det fria skolvalet leder också till betygsinflation då olika skolor konkurrerar om eleverna.

Därför yrkas:

Att: Socialdemokraterna verkar för att avskaffa det fria skolvalet

Att: Socialdemokraternas partikongress bifaller motionen I sin helhet

Att:  Kristianstad arbetarkommun antar motionen som sin egen

Motionär: Tony Nilsson 

Oppmanna-Vånga och Österslövs s-förening antog motionen som sin egen 2021-04-07

Arkelstorp är den enda basort i Kristianstads kommun där medborgarna varken har tillgång till vårdcentral eller distriktssköterskemottagning. Fram till för några år sedan fanns en distriktssköterskemottagning som hade öppet 2 gånger 2 timmar i veckan med mottagning på Tollaregården.

Genom att ha en öppen mottagning några dagar i veckan slipper äldre och sjuka att ta sig ända in till stan för mindre åkommor som att kontrollera blodtrycket, lägga om sår eller liknande. Vi behöver återigen ett samarbete mellan Primärvården (Region Skåne) och Omsorgsförvaltningen (Kristianstads kommun). Den mottagning som för några år sedan bedrevs på Tollaregården är ett sådant samarbete som vi nu vill ha tillbaka.

• Vinsterna med en distriktssköterskemottagning i Arkelstorp är:


• Slippa behöva använda skattesubventionerade sjukresor/färdtjänst när det är distriktssköterska som efterfrågas.


• Mindre antal transporter när en distriktssköterska åker hit istället för att många tvingas ta sig in till stan, vilket innebär en miljövinst.


• Närheten till rådgivning för att förebygga ohälsa eller allvarlig sjukdom, vilket innebär en samhällsvinst.


• Mindre behov av att vända sig till andra kostnadskrävande resurser som exempelvis nätdoktorer


• Personligare och säkrare att träffa en och samma sköterska som lär känna vårdtagarna


• Likvärdig service för landsbygdens invånare. Kristianstad sträcker sig faktiskt 2 mil bortom Arkelstorp.

Distriktssköterskan roll som första linjens sjukvårdskontakt kan inte nog överskattas och därför är tillgången till nära vård en hjärtefråga för oss. Ge oss tillbaka en distriktssköterskemottagning i Arkelstorp!

Låt oss behålla buss 550 mellan Arkelstorp och Vånga!

Mandatperioden 2010-2014 beslöt det borgerliga styret att helt dra in buss 550 mellan Arkelstorp och Vånga. Man drog ner från 28 dagliga turer till 0 på en turlista, vilket närmast torde vara ett rekord i försämring. I valrörelsen 2014 lovade vi socialdemokrater att återinföra “Vångabussen”. Redan i den första budgeten avsatte vi medel och buss 550 mellan Arkelstorp och Vånga började återigen att rulla med 5 dagliga turer. Vi i den lokala s-föreningen har arbetat för att fördubbla detta antal, vilket skulle underlätta livet för alla som är beroende av denna buss.

Efter höstens val återtog borgarna makten i Region Skåne. Knappt har man hunnit tillträda förrän man åter låter bilan falla mot den skånska landsbygden. Enligt det borgerliga förslaget skulle Arkelstorpsbussen fortsätta vidare mot Knislinge och Vånga skulle endast betjänas av några få turer per dag och då mot Fjälkinge.

Oppmanna-Vångabygden hör ihop sedan långa tider. Vångabarnen går i skola i Arkelstorp, ideella föreningar för såväl gammal som ung har även samma upptagningsområde. Kristianstads kommun har utsett Arkelstorp som basort och därmed servicenod för befolkningen i den norra delen av kommunen. Region Skåne med Skånetrafiken i spetsen väljer genom detta beslut att rita om karta med samma kolonialmaktsmanér som när 1800-talets stormakter valde att dela upp kontinenter mellan sig på kartan helt utan lokalkännedom. Förslaget togs fram helt utan kommunikation med de skånska kommunerna.

Planering av kollektivtrafik kräver långsiktighet och försämringar medför kännbara konsekvenser för dem som bor, arbetar eller driver företag längs med busstråken. Var man bor hänger ihop med var man arbetar, var barnen går i skolan och vilka föreningar och aktiviteter som är möjliga att ha. Det kan innebära att man tvingas sälja sitt hus, sluta spela på musikskolan, problem att rekrytera arbetskraft till landsbygdens företag eller att släkt eller turister får det svårare att komma hit ut och njuta av vår fantastiska natur.

Skånetrafikens betalningssystem har den senaste tiden varit helt ologisk med olika avgifter beroende på vilken app eller vilket kort man använder. Ny zonindelning har medfört kraftigt ökade biljettpriser och inte blir detta bättre av att det nya kort som ska ersätta jojo-kortet, där reskassan och dess rabatter avskaffas. De nu föreslagna försämringarna för landsbygden i allmänhet och för nordöstra Skåne i synnerhet visar på att man egentligen inte alls känner något ansvar för alla skåningar. Det enda som intresserar Skånetrafiken är stadstrafik och pendling mellan större orter. Är det här vad vi får för den höjda skatten?

Väl fungerande kollektivtrafik är ett nav i den kommunala samhällsplaneringen och en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och verka i hela Skåne. Skånetrafiken med kollektivtrafiknämnden som beslutande organ har rest alldeles vilse i storstadsdjungeln. Rör inte våra bussar!

Oppmanna Vånga socialdemokratiska förening

Det bor cirka 1,3 miljoner invånare i Skåne. Skåne har 33 kommuner vi har en yta på 11 027 km². Vi har 4 stora städer med universitet och högskolor där utbildning och forskning bedrivs. Skåne ligger nära Köpenhamn och dess flygplats där tusentals skånska resenärer passerar dagligen. Skåne har den lägsta sysselsättningsgraden, 76 procent av alla län även när gränspendlare till Danmark medräknas. Rikets sysselsättning totalt är 79 procent. Syssel-sättningsgraden varierar kraftigt mellan Skåne fyra delregioner. Lägst sysselsättningsgrad har sydvästra Skåne med 74,8 procent, medan sydöstra Skåne ligger högst med 80,5 procent. Årligen åker cirka 2 miljoner skåningar med Skånetrafiken. Det är alltså många som använder och är beroende av kollektivtrafiken, men det kan bli många fler ifall sänks till nivåer som gör att det även blir ekonomisk lönsamt att välja kollektivtrafiken. 

Från min hemby, Arkelstorp kostar en resa på 2 mil till närmsta staden Kristianstad numera 50 kr för enkel tur. Det är bara några få år sedan man kunde resa härifrån med jojo-kortet för 17:60 kr och de chockhöjningar som skett gör att det blir billigare för de allra flesta att välja bilen, även om man är endast en person som ska till stan. Är man flera som ska resa blir det alldeles för dyrt att ta bussen. För många, framför allt ungdomar och äldre, finns det inget annat alternativ. Detta är också ett stort hinder för de företagare i området som söker arbetskraft. 

Att göra kollektivtrafiken billigare är dessutom både en klimatinvestering och en jämlikhetssatsning!

Jag föreslår därför:  

• Att Socialdemokraterna i Skåne ska verka för att sänka biljettpriserna i kollektivtrafiken


• Att Kristianstads arbetarekommun bifaller motionen och skickar motionen som sin egen


• Att den skånska distriktskongressen bifaller motionen i sin helhet.

Motionär: Tony Nilsson 

Antagen i sin helhet vid medlemsmöte i Oppmanna-Vånga socialdemokratiska förening 2018-11-14

Här kommer en kort redovisning ur Kristianstadsperspektiv.

Den första av våra motioner (nr 10) som behandlades var skriven av Helen Persson och yrkade på att semesterlagen skulle utökas med 3 nya semesterdagar. Denna besvarades eller egentligen, bifölls med råge då distriktskongressen tog följande uttalande:

”UTTALANDE ANGÅENDE EN EXTRA SEMESTERVECKA

Socialdemokraterna i Skåne föreslår ytterligare en lagstadgad semestervecka

Mer tid för återhämtning måste till för att skapa ett friskare arbetsliv, stärka folkhälsan och öka människors frihet. Det är dags att lagstadga om rätten till ytterligare en semestervecka för alla.

Svensk arbetsmarknad har under de senaste decennierna förändrats kraftigt. Produktiviteten har ökat och arbetstempot har blivit högre. Gränsen mellan jobb och fritid har blivit otydligare för många. Sjukskrivningstalen är alltför höga. Den vanligaste orsaken till sjukskrivning är stress och ofta är kopplingen till arbetssituationen uppenbar. Samtidigt har företagens vinster ökat, medan löntagarna inte har fått tillräcklig utdelning i form av lön och fritid.

Den snabba tekniska utvecklingen skapar nu nya möjligheter till ytterligare ökad produktivitet, modernisering av välfärden och omställning till en hållbar produktion. Det ställer höga krav på såväl medarbetare som företag och offentliga arbetsgivare. Ökad tillgång till information och digitalisering kräver nya arbetssätt för att möta behov och förväntningar från såväl kunder som patienter och elever på ett bra sätt. Idag ställs dessutom allt högre krav på arbetsgivare att organisera arbetet så att medarbetarnas utbildning och erfarenhet fullt ut kan tas tillvara. För att medarbetarna ska klara av att jobba på toppen av sin förmåga krävs mer tid för återhämtning.

Semester är en rättighet som är avgörande för att människor ska få möjlighet till återhämtning. Det är också en frihetsfråga. Mer tid för vänner och familj och mer tid för personlig utveckling ökar människors möjligheter att forma sina egna liv.

Socialdemokraterna i Skåne vill därför att ytterligare en lagstadgad semestervecka införs.”

Helen Persson och Fredrik Winberg motion (nr 11) med att-satsen ”att socialdemokraterna i Skåne verkar för att alla ungdomar från och med det året de fyller 15 år skall erbjudas minst två veckors feriearbete” bifölls av kongressen.

Även Birgitta Larsson.Lindelöfs och Jan Lindelöfs motion (nr 42) med yrkandet ”att partidistriktets kongress beslutar att ge sina sjukvårdspolitiker i Region Skåne och motsvarande nationellt i uppdrag att kraftigt uppvärdera både vården och forskningen på de stora men ännu okända sjukdomarna/syndromen EDS, POTS och ME.” bifölls i sin helhet. Då jag har en dotter som är diagnosticerad med både EDS och POTS vet jag hur kunskapsbristen gör att diagnos och adekvat behandling kan dröja i många år med försämrad livskvalité som följd. Och alla får nog inte ens det.

Marianne Erikssons motion (nr 76) med att-satserna ”att nuvarande utbildning till enhetschef/biståndshandläggare gällande verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättning ses över och anpassas för verksamheterna.” och ”att motionen överlämnas till de skånska riksdagsledamöterna” var först föreslagen som besvarad men kommunikation med distriktsstyrelsen gjorde att även denna blev bifallen.

Jan Lindelöfs motion (nr 114) om ”att partidistriktets kongress uppmanar regeringen att omgående besluta om en handlingsplan för hur Sverige ska nå målen i Agenda 2030” och ”att partidistriktets kongress beslutar att våra S-politiker i Region Skåne och i våra kommuner lyfter fram Agenda 2030-frågorna och medverkar till att målen kan nås före år 2030.” besvarades med att uppdraget och ansvaret redan var givet och att regeringen dessutom tillsatt en delegation för att stimulera genomförandet av Agenda 2030. Regeringen har också gett ett 80-tal myndigheter i uppdrag att kartlägga och redovisa hur deras verksamheter bidrar till Sveriges möjligheter att nå målen för hållbar utveckling.

Kristianstad hade skickat 2 motioner om att ratificera FN:s kärnvapenförbud, Tony Nilson och Jan Lindelöf (nr 129) och Ann-Sofie Adermark (nr 130) och dessa bifölls efter en debatt där bland annat Sabina Nilsson deltog och distriktskongressen tog dessutom följande uttalande:

”UTTALANDE ANGÅENDE KÄRNVAPENFÖRBUD

Sverige måste ratificera FN:s kärnvapenförbud

Kärnvapen utgör ett hot mot mänskligheten. I dag finns 15 000 kärnvapen i världen. Förekomsten av kärnvapen utgör ett hinder för en fredlig och jämlik samverkan mellan världens stater. I somras antog FN ett avtal om globalt kärnvapenförbud. Ett historiskt beslut och viktigt för att nå en kärnvapenfri värld. Beslutet var ett viktigt steg för att eliminera ett av de största hoten mot mänskligheten. Socialdemokraterna i Skåne vill att Sverige ratificerar avtalet.

Arbetarrörelsen har alltid kämpat för fred och nedrustning och Sverige har alltid varit en stark röst mot kärnvapen. I en orolig omvärld behövs ett aktivt arbete för nedrustning.

Malmö söndagen den 8 april 2018”

Även Jan Lindelöfs och Birgitta Larsson Lindelöfs motion (nr 137) om att ta fram en utvecklingsplan för ett öppnare parti enligt motionens intentioner bifölls av kongressen.

Regionråd Henrik Fritzon beskrev den resa som den skånska sjukvården gjort från att ligga sist i Sverige till att nu senast rankas på åttonde plats. 2018 får den skånska sjukvården 6,2 miljarder mer än 2014, vi har 2 500 fler anställda och har under mandatperioden haft ett årligt överskott med i snitt 100 miljoner kronor. Under förra mandatperioden hade borgarna ett genomsnittligt underskott på 130 miljoner kronor varje år vilket innebar att man faktiskt lånade till driften

Men vi vill och kan bättre och spänner strängen ytterligare. Följande uttalande togs av kongressen gällande sjukvård:

”UTTALANDE ANGÅENDE SJUKVÅRDEN

Skånsk sjukvård behöver mer resurser och personal – inte privatiseringar

Den skånska sjukvården har gått åt rätt håll under den tid som Socialdemokraterna, tillsammans med Miljöpartiet, styrt Region Skåne. För fem år sedan rankade SKL den skånska sjukvården som sämst i landet. Idag har den skånska sjukvården en kvalitet som ligger klart över riksgenomsnittet. Även tillgängligheten ligger generellt över riket. Detta är resultat av de stora satsningar som uppgår till över sex miljarder som genomförts under Socialdemokraternas ledning under de senaste fyra åren.

Satsningarna kommer att fortsätta om Socialdemokraterna får förnyat förtroende i höstens val. Den socialdemokratiska kongressen har särskilt pekat ut förbättrade arbetsvillkor för sjukvårdspersonalen, fortsatta satsningar på den nära vården och kvinno-, akut- och cancervården samt psykiatrin. Mer resurser ska också tillföras för att öka tillgängligheten.

Befolkningen växer och medelåldern ökar. Samtidigt gör den medicinska utvecklingen det möjligt att behandla allt fler sjukdomar och tillstånd. Idag har Skåne lägst skatt i landet. På sikt behöver den skånska skattesatsen närma sig rikssnittet. För att finansiera det ökade behovet av sjukvård måste även staten ta ett ansvar. Inte minst krävs ökade anslag för att klara utbildningen av specialister i sjukvården. En väg är att skriva upp statsbidragen till landsting och kommuner varje år med pris- och befolkningsutvecklingen.

Kongressen uttalar sig även bestämt emot alliansens förslag att privatisera två skånska sjukhus, dessutom utan att specificera vilka. Skånsk sjukvård behöver bättre sammanhållning och samarbete mellan olika sjukhus, inte uppsplittring genom privatisering. Kongressen uppmanar allianspartierna att berätta för de skånska väljarna vilka sjukhus som finns på deras försäljningslista.”

Partiordförande Stefan Lövfén höll sitt tal via länk och huvudbudskapet var att samhället går att förändra och att dessa år vi varit vid makten tydligt visat skillnaden mellan vår handlingskraft och borgarnas tidigare brist på detta. Rätten till arbete och skyldigheten att arbeta är och förblir grunden till den svenska modellen. Här tog distriktskongressen följande uttalande:

”UTTALANDE ANG ARBETE

En aktiv arbetsmarknadspolitik får människor i arbete

Den svenska modellen förutsätter en aktiv arbetsmarknadspolitik. Under de senaste fyra åren har över 250 000 fler fått ett jobb att gå till och arbetslösheten sjunker. Samtidigt är kompetensförsörjningen en av Skånes största utmaningar. Såväl företag som offentliga arbetsgivare drabbas av svårigheterna att rekrytera. Det hämmar Skånes utveckling.

Vi socialdemokrater både kan och ska ta ett betydligt större ansvar för att investera landet ur arbetslösheten. Fler människor behöver få möjlighet att vidareutbilda sig och utveckla sin kompetens. Befintlig arbetskraft måste bättre tas tillvara och matchas mot lediga jobb. Det är också oerhört angeläget att stärka möjligheterna till snabbare validering av utländsk utbildning. Det är avgörande för att möta arbetsmarknadens behov av yrkesutbildad arbetskraft.

En aktiv arbetsmarknadspolitik som rustar människor med utbildning och öppnar dörren till arbetsmarknaden är avgörande för att ge fler människor möjlighet till självförsörjning.

Socialdemokraterna i Skåne menar att det krävs stora investeringar i utbildning och en aktiv arbetsmarknadspolitik för att öka sysselsättningen och skapa ett mer jämlikt samhälle.”

Här är länken till alla distriktskongressens handlingar: http://www.socialdemokraternaskane.se/distriktskongress-2018/

Ulrika Tollgren – ansvarig för redaktionsutskottet i Kristianstads Arbetarekommun

Oppmanna – Vånga s-förening arbetar för rättvisa och solidaritet i ett hållbart samhälle!

Här är vår skrivelse till arbetet med att ta fram det kommunalpolitiska handlingsprogrammet för 2018-2022

Arbete åt alla är grunden för ett fungerande välfärdssamhälle. Vi vill ha ett samhälle där vi alla efter förmåga bidrar till vår gemensamma sektor. Vård och omsorg ska fördelas efter behov, inte via privata försäkringar. Tandvården är för oss en självklar del av sjukvården och borde därför räknas in i samma högkostnadsskydd. Vi kommer alltid att kämpa mot orättvisor! Vi är också beredda att ta ansvar för en omställning till ett hållbart samhälle. Vi vill ha mer närodlad och giftfri mat och tänker satsa på de kommunala måltidsserveringarna i skola, förskola och äldreomsorg. Vi måste öka tempot för att införa miljövänliga drivmedel och uppvärmningsteknik och här måste kommunen föregå med gott exempel. Rent vatten och biologisk mångfald får inte offras för marknadskrafterna. Miljöfrågorna kräver politisk handlingskraft för att vi ska kunna överlämna ett hållbart samhälle åt nästa generation.

Oppmanna – Vånga s-förening arbetar för bygdens bästa!

För oss känns det viktigt att det finns lokalt aktiva socialdemokrater som träffas och diskuterar politik. Endast vi som bor och verkar i Oppmanna-Vånga bygden vet vilka problem och möjligheter området har.

Oppmanna – Vånga s-förening arbetar för att:

• 
  

  Bussen återigen ska gå till Vånga med 10-12 turer per dag!

  
  


• 
  

  Utökad närtaxitrafik införs för boende i hela Oppmanna-Vånga-området.

  
  


• 
  

  Distriktssköterskemottagningen återigen ska öppna 2 gånger i veckan på Tollaregården, åtminstone för 65+ men helst även ”öppen mottagning” för övriga medborgare!

  
  


• 
  

  Behåll Tollaregården i kommunal regi!  Att låta äldreomsorgen bjudas ut till lägstbjudande liknar mest gamla tiders fattigauktioner. Enda sättet att driva omsorg till lägre kostnad är att minska personalen. Vi anser att våra äldre har rätt till god omsorg som innefattar både sociala aktiviteter och möjlighet till daglig utevistelse och detta kräver personal.

  
  


• 
  

  Asfaltera och vinterväghåll cykelvägen in till stan! Cykelvägen är viktig som skolväg, för kortare eller längre arbetspendling utefter vägen, en möjlighet att nå vänner eller det lokala föreningslivet samt för fritid och vardagsmotion.

  
  


• 
  

  Genomför ekoparksleden, en cykelväg från Arkelstorp till Ekopark Raslången. Endast mindre kompletteringar behövs, de flesta stigarna finns redan men de behöver märkas ut!

  
  


• 
  

  Kommunen måste marknadsföra området bättre. Vi accepterar inte att kommundelen ovanför Näsumsvägen klipps bort från kartan vid arrangemang som kommunen är en del av t.ex. öppen bygd. Och det behövs en aktuell och korrekt kommunkarta i anslutning till affären.

  
  


• 
  

  Bygg till förskolan! Sedan 2002 har verksamheten levt med en provisorisk paviljong och en mindre barnvänlig asfaltgård i gamla kommunhuset. Detta är i längden varken bra ekonomiskt eller bra för de barn eller personal som vistas i verksamheten!

  
  


• 
  

  Fortsätt satsa på ungdomarna genom Arkelstorps fritidsgård. Vi kommer att arbeta för att den ska få vara kvar!

  
  


• 
  

  Öka utbudet av hyreslägenheter i Arkelstorp! Detta har vi arbetat med i många år utan framgång och vi kommer att fortsätta kampen. Människor planerar numera ofta sitt boende i god tid och bristen på hyresrätter tvingar många äldre att bryta sitt sociala nätverk och flytta in till Kristianstad. Denna brist gör att färre söker till Tollaregården, man har redan tvingats iväg från sin hembygd. Hyreslägenheter är också viktiga för att ungdomar ska kunna flytta hit och separerade föräldrar ska kunna bo kvar på orten.

  
  


• 
  

  Utöka öppettiderna på Arkelstorps bibliotek och ge även uppdraget som en filial till turistbyrån! Biblioteket har en central demokratisk roll och visionen om ett samordnat skol- och folkbibliotek lever fortfarande kvar.

  
  

Genomfört av S sedan valet 2014: 

• 
  

  Busslinje 550 till Vånga återinfördes direkt efter valet!

  
  


• 
  

  Cykelvägen är viktig som skolväg, för kortare eller längre arbetspendling utefter vägen, en möjlighet att nå vänner eller det lokala föreningslivet samt för fritid och vardagsmotion.

  
  


• 
  

  Konceptförskola byggs i Arkelstorp

  
  


• 
  

  Ekoparksleden, en cykelväg från Arkelstorp till Ekopark Raslången gjordes.

  
  

Tandvården ingår inte i högkostnadsskyddet som den övriga sjukvården vilket inte är rimligt.

Det är alldeles för dyrt att laga en tand eller flera tänder.

Det kostar alltifrån 800 kronor upp till 20.000 kronor för ett tandläkrabesök och detta är helt oacceptabelt. Det borde vara självklart att tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet.

Tandvården är minst lika viktigt som den övriga sjukvården, därför ska tandvården vara en del i den övriga sjukvården. Alla ska ha råd med tandvård.

Vi föreslår därför:

- Att Socialdemokraterna verkar för att tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet.

- Att Socialdemokraterna bifaller motionen i sin helhet

- att distriktskongressen skickar motionen vidare till partikongressen          

Motionär: Tony Nilsson Turesson

Antagen på Oppmanna Vånga s-föreningsmöte i Arkelstorp 2016-09-28

Det är väldigt många människor som åker i kollektivtrafik! En större del är barn och ungdomar, men även äldre. Enligt Sydsvenskans uppgifter så har kollektivtrafiken ökat med 2%. Jämfört med förra året är det en ökning med 26-28%. Trenden har ökat och det blir fler och fler som åker kollektivt. Men det handlar inte bara om att fler åker mer kollektivt utan det handlar också om vår miljö och vårt klimat.

Desto fler som åker kollektivt desto mer spara vi på miljön och klimatet, vilket är väldigt viktigt om vi värnar om framtiden. Skåne är ett gott exempel på att man både kan åka kollektivt och satsa på miljö och klimat. Skånetrafiken har både utvecklat miljövänliga stadsbussar och miljövänliga regionbussar vilket är mycket bra!

Varför behöver vi gratis kollektivtrafik?

 Därför att det är många barn och ungdomar men även äldre som åker kollektivt, Så innebär det att man som barn och ungdomar och äldre inte har lika bra  ekonomiska  förutsättningar som andra målgrupper i samhället !

Vi socialdemokrater vill ha ett jämlikt samhälle, därmed borde all kollektivtrafik vara gratis för alla. Ungdomar som åker fram och tillbaka till skolan , fritidsaktiviteter osv. Äldre som åker till och från vårdcentralen för att ta det viktiga blodprovet eller att hälsa på en god vän.

Det skapar även fler jobb med gratis kollektivtrafik och då bör det bli fler som väljer det alternativet samt att det blir fler och fler som pendlar till sina jobb!

Därmed blir det naturligt att öppna fler busslinjer och fler avgångstider på vissa sträckor.

Vi föreslår därför:

- att Socialdemokraterna verkar för att utreda hur vi skulle kunna genomföra en gratis kollektivtrafik alternativt genomföra slagkraftiga subventioner i syfte att kraftigt sänka biljettpriserna för alla!

- att Socialdemokraterna verkar för forsatt miljö och klimatarbete inom kollektivtrafiken.

- att Socialdemokraterna verkar för att öppna fler turer i Skåne

- att Socialdemokraterna bifaller motionen i sin helhet.

- att distriktskongressen skickar motionen vidare till partikongressen

Motionär: Tony Nilsson Turesson

Antagen på Oppmanna Vånga s-föreningsmöte i Arkelstorp 2016-09-28

Oppmanna – Vånga s-förening arbetar för rättvisa och solidaritet i ett hållbart samhälle!

Arbete åt alla är grunden för ett fungerande välfärdssamhälle. Vi vill ha ett samhälle där vi alla efter förmåga bidrar till vår gemensamma sektor. Vård och omsorg ska fördelas efter behov, inte via privata försäkringar. Många ungdomar får idag varken arbete eller den vidareutbildning som de skulle behöva för att få arbete när konjunkturen vänder. Sjuka och arbetslösa, som under ett långt förvärvsliv bidragit till trygghetsförsäkringarna, ställs utanför sjukpenning och arbetslöshetsersättningar och tvingas alltför ofta till socialbidrag. Tandvården är för oss en självklar del av sjukvården och borde därför räknas in i samma högkostnadsskydd. Vi kommer alltid att kämpa mot orättvisor!

Vi är också beredda att ta ansvar för en omställning till ett hållbart samhälle. Vi vill ha mer närodlad och giftfri mat och tänker satsa på de kommunala måltidsserveringarna i skola, förskola och äldreomsorg. Vi måste öka tempot för att införa miljövänliga drivmedel och uppvärmningsteknik och här måste kommunen föregå med gott exempel. Rent vatten och biologisk mångfald får inte offras för marknadskrafterna. Miljöfrågorna kräver politisk handlingskraft för att vi ska kunna överlämna ett hållbart samhälle åt nästa generation.

Oppmanna – Vånga s-förening arbetar för bygdens bästa!

För oss känns det viktigt att det finns lokalt aktiva socialdemokrater som träffas och diskuterar politik. Endast vi som bor och verkar i Oppmanna-Vånga bygden vet vilka problem och möjligheter området har.

•  Bussen återigen ska gå till Vånga med 10-12 turer per dag!


•  Utökad närtaxitrafik införs för boende i hela Oppmanna-Vånga-området.


• Distriktssköterskemottagningen återigen ska öppna 2 gånger i veckan på Tollaregården, åtminstone för 65+ men helst även ”öppen mottagning” för övriga medborgare!


• Behåll Tollaregården i kommunal regi!  Att låta äldreomsorgen bjudas ut till lägstbjudande liknar mest gamla tiders fattigauktioner. Enda sättet att driva omsorg till lägre kostnad är att minska personalen. Vi anser att våra äldre har rätt till god omsorg som innefattar både sociala aktiviteter och möjlighet till daglig utevistelse och detta kräver personal.


• Asfaltera och vinterväghåll cykelvägen in till stan! Cykelvägen är viktig som skolväg, för kortare eller längre arbetspendling utefter vägen, en möjlighet att nå vänner eller det lokala föreningslivet samt för fritid och vardagsmotion.


• Genomför ekoparksleden, en cykelväg från Arkelstorp till Ekopark Raslången. Endast mindre kompletteringar behövs, de flesta stigarna finns redan men de behöver märkas ut!


• Kommunen måste marknadsföra området bättre. Vi accepterar inte att kommundelen ovanför Näsumsvägen klipps bort från kartan vid arrangemang som kommunen är en del av t.ex. öppen bygd. Och det behövs en aktuell och korrekt kommunkarta i anslutning till affären.


• Bygg till förskolan! Sedan 2002 har verksamheten levt med en provisorisk paviljong och en mindre barnvänlig asfaltgård i gamla kommunhuset. Detta är i längden varken bra ekonomiskt eller bra för de barn eller personal som vistas i verksamheten!


• Fortsätt satsa på ungdomarna genom Arkelstorps fritidsgård. Vi kommer att arbeta för att den ska få vara kvar!


• Öka utbudet av hyreslägenheter i Arkelstorp! Detta har vi arbetat med i många år utan framgång och vi kommer att fortsätta kampen. Människor planerar numera ofta sitt boende i god tid och bristen på hyresrätter tvingar många äldre att bryta sitt sociala nätverk och flytta in till Kristianstad. Denna brist gör att färre söker till Tollaregården, man har redan tvingats iväg från sin hembygd. Hyreslägenheter är också viktiga för att ungdomar ska kunna flytta hit och separerade föräldrar ska kunna bo kvar på orten.


• Utöka öppettiderna på Arkelstorps bibliotek och ge även uppdraget som en filial till turistbyrån! Biblioteket har en central demokratisk roll och visionen om ett samordnat skol- och folkbibliotek lever fortfarande kvar.

Gå gärna in på vår hemsida http://sap.orthanc.se där vi publicerar föreningens skrivelser, rådslagssvar, insändare mm. Välkommen som medlem – alla är viktiga i kampen för ett rättvisare samhälle.

Rö(s)ta den 14 september!

Regeringens förändring att det går att skaffa F-skattsedel med endast en uppdragsgivare har medfört att flera arbetsgivare utnyttjar systemet genom att kräva att de anställda ska bli sena egna för att slippa undan sitt arbetsgivaransvar. På så sätt har de fått billigare arbetskraft som inte längre kan ställa några ekonomiska eller arbetsmiljökrav. ”Friheten” att starta eget upplevs istället som ett slags livegenskap mot sin ”arbetsgivare” som kan kräva orimliga arbetsinsatser. Uteblivna sociala avgifter och pensionsinbetalningar blir dyra utgifter i framtiden. Detta är inte rimligt, återinför kravet på minst 3 uppdraggivare för att få F-skattsedel.

Bemanningsföretag kan ha en funktion när det gäller tillfälliga toppar på en arbetsplats, men många arbetsgivare använder systemet år ut och år in för att slippa undan det reella arbetsgivaransvaret. Anställda i bemanningsföretag råkar oftare ut för arbetsrelaterade olyckor och skador och de inhyrda går på en arbetsplats utan att kunna får en fullvärdig social gemenskap eller kompetensutveckling. Bemanningsföretagens insatser bör begränsas i tid och långvariga insatser ska kräva riktiga anställningar.

När delar av den offentliga sektorn leasats ut har det i stort rört sig om multinationella vårdföretag eller utbildningsföretag med vinstsyften som tagit marknaden. Undersökningar ifrån USA visar tydligt att vården är sämre och dödligheten högra på sjukhus som har vinstsyften jämfört med non-profit företag. Den offentliga sektorn skulle kunna vidareutvecklas genom att låta anställda och brukare få större inflytande. Detta kan låta sig göras inom ramen för den offentliga sektorn. Vi vill dock att socialdemokraterna arbetar för att uppvärdera företagsformer såsom personal- eller brukarkooperativ.

I Sverige 2012 går folk omkring och är rädda för att bli sjuka. Inte för sjukdomens egen skull utan för att man inte känner sig trygg med socialförsäkringssystemen och för de ekonomiska konsekvenser som sjukdomen har inte minst för de anhöriga. Vi måste återerövra allmänhetens tilltro till de allmänna försäkringssystemen så att inte lojaliteten mot skattebaserade system ersätts av privata försäkringar i högre grad. Sjuk och arbetslöshetsförsäkringarna ska vara trygga och ge en skälig ersättning till dem som tillfälligtvis behöver dem. Gör arbetsförmedlingen, försäkringskassan och sociala myndigheter till ett team tillsammans med fackliga representanter och arbetsgivarrepresentanter så att människor inte ska behöva bollas mellan olika instanser och trilla mellan stolarna.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

-          att den totala övertiden halveras och omvandlas till arbetstillfällen, genom någon form av anställningsstöd vid utökning av arbetsstyrkan

-          att reglerna för f-skattesedel ska ändras så att det återigen krävs minst 3 uppdragsgivare

-          att bemanningsföretag inte ska få fungera som permanenta lösningar

-          att socialdemokraterna utvecklar möjligheterna för företagsformer såsom personalkooperativ och brukarkooperativ

-          i de fall där uppenbar sjukdom eller funktionsnedsättning råder ska ingen omprövning behöva ske årligen

-          att arbetsförmedlingen, försäkringskassan och sociala myndigheter utvecklas till ett team tillsammans med fackliga representanter och arbetsgivarrepresentanter, som den arbetssökande är knuten till för att inte riskera att trilla ”mellan stolarna” i de olika systemen

Oppmanna-Vånga s-förening

Enligt skollagen har elever rätt att få den stöd och den hjälp de behöver för att uppnå optimala möjligheter för inlärning. I verkligheten slirar många kommuner på detta genom att kräva diagnosticeringar eller genom att inte upplysa om elevens rättigheter. Många elevassistenter har dragits in och ofta krävs det väl pålästa föräldrar som överklagar för att eleven ska få rätt stöd. Det är inte lagligt att neka elever hjälp med skälet att det saknas utrymme i budgeten.

Både offentligt drivna skolor och friskolor drivs med samma medel, nämligen skattemedel. Därför borde det vara självklart att ställa samma krav på friskolorna vad gäller bibliotek, skolhälsovård, yrkesvägledning, lokaliteter, utbildade lärare, dokumentering, arkivering av dokument mm. Det ska inte vara möjligt att ta ut vinster ur dessa offentligt finansierade friskolor utan dessa skattemedel ska återinvestaras för elevernas bästa. Från USA där det både finns verksamheter som drivs med vinst och utan vinstsyfte, finns det en flera tunga forskningsrapporter som visar hu mycket sämre utbildningen och vården blir i de verksamheter där ägarna tar ut vinster.

Den borgerliga regeringen har på en mängd olika sätt försvårat möjligheterna till vidareutbildning i vuxen ålder eller för ungdomar med arbetarbakgrund. Vi måste ska återse över möjligheterna både ekonomiskt och vad gäller intagning, arbetslivserfarenhet och resultat ifrån vuxenstudier måste uppvärderas. Det bli möjligt att kombinera föräldraskap och studier.

Det finns en mängd olika yrken, ofta ganska praktiskt inriktade, som det saknas adekvat utbildning till. Det kan vara allt ifrån telereparatörer till VA-tekniker eller industrielektriker. Därför behövs en regelbunden synkronisering mellan alla parter på arbetamarknaden som ser till att matcha utbildningarna med den efterfrågan som finns. Tillfälliga utbildningar och kurser kan t.ex. bedrivas som arbetsmarknadsutbildningar, Komvux, KY-utbildningar, folkhögskolor eller studieförbund. Utveckla möjligheterna till bra lärlingsutbildningar som ger tillräcklig formell kompetens. I Danmark finns ett lärlingssystem som innebär att ungdomarna har en riktig lön men att det förutsätter att de tar eget ansvar för att fixa platsen.

Lärlingsplatser ska inte bara vara en angelägenhet för privata arbetsgivare. Även den offentliga sektorn ska ta sin del av ansvaret - det saknas inte arbetsuppgifter inom offentlig service. Anställ ungdomar till riktiga löner under minst ett års tid så de kommer in i de olika försäkringssystemen. Ge de formella utbildningar som behövs och de blir en erfarenhet rikare. Och problemet med den långsiktiga kompetensförsörjningen minskar.

Under vårt senaste regeringsstyre fanns systemet utbildningsvikariat. Vi skulle vilja vidareutveckla idén till en livspott, en ersättningsform som kan användas för vidareutbildning eller för att prova på något nytt någon gång under arbetslivet. Kanske starta eget? Detta kan vara en chans att undvika sjukskrivningar samtidigt som en arbetslös får att riktigt jobb.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

-           att socialdemokraterna arbetar för att återupprätta det livslånga lärandet

-          att personer med funktionshinder verkligen får det stöd och den hjälp de har rätt till enligt skollagen

-          att samma kvalitetskrav som gäller offentligt drivna skolor ställs på friskolor vad gäller bibliotek, skolhälsovård, yrkesvägledning, lokaliteter, utbildade lärare, dokumentering, arkivering av dokument osv

-          att det ska inte vara tillåtet att plocka ut vinst vid drift av friskolor.

-          att det görs en översyn om de ekonomiska möjligheterna att studera, även i vuxen ålder

-          att arbetsliverfarenhet åter värdesätts vid antagningar till högskolestudier

-          att betyg ifrån vuxenstudier såsom Komvux eller folkhögskola ges samma status vid antagningar

-          att utbildningsutbudet måste motsvara behoven och även utbilda mot nischer där behov av arbetskraft finns men där formella utbildningar idag saknas

-          att satsa på bra lärlingsutbildningar både i samverkan med gymnasieskolorna, fackföreningarna och arbetsgivarna. Kanske med inspiration av det danska lärlingssystemet?

-          att satsa även på någon form av offentliga anställningar för arbetslösa ungdomar

-          att införa en ”livspott” som kan användas någon gång under arbetslivet

Oppmanna-Vånga s-förening

Sverige har inte längre någon skitig industri inom landet. I stället förgiftas barn i Kongo i jakten på mineraler till våra mobiler. Läkemedelsindustrin släpper ut hundratals aktiva substanser i indiska floder och elektronik återvinns av outbildade människor utan skydd i deras eget hem. Kapitalismen har globaliserats i jakten på ökade vinster och nu måste även solidariteten formellt globaliseras.

Vi måste överge den traditionella synen på tillväxt till förmån för en ny värdeburen tillväxt. En tillväxt som främjar kvalitet istället för kvantitet. Producenten måste ta ansvar för precis alla led, från första steget i form av råvaruutvinning till att materialen kan återvinnas. Ansvaret ska också gälla för arbetarnas villkor i alla led.

Vår miljöpolitik får inte bara vara klimat och energi. Det finns så mycket mer, till exempel alla gifter som finns runt omkring oss i plaster, mat och tyger och som gör oss sjuka, råvaruförbrukningen av mineraler men även fosfor i slam. Den odlingsbara jorden är ändlig och vi måste sluta alla kretslopp av ändliga resurser. Sverige har nationellt 16 väl avvägda miljömål med en stor mängd delmål och det går inte att offra några av dem. Allt hänger samman som en stor väv och därför fungerar det inte ifall vi bara fokuserar på några få mål. Vi måste arbeta med dem parallellt och på bred front.

Begreppet hållbar utveckling ger oss också redskapet för ekonomisk och social rättvisa om vi ska lyckas lösa problemen och ge framtida generationer samma möjligheter till goda liv. Systemet med utsläppsrätter innebär att den rike köper sig fri. Rika människors konsumtion bygger på de fattigas ickekonsumtion. Därför måste politiken nu ta makten och sätta ner foten genom att komma överens om att sätta gränser.

Kapitalistiska begrepp som utsläppsrätter och ekosystemtjänster skapar dessutom ett mentalt främlingskap mot vårt gemensamma ansvar. Detta gemensamma ansvar som är en sammansmältning av varje enskilds individs dagliga praktiska handlingar. Det som gjorde arten människa så framgångsrik var vår solidariska känsla för gruppen, genom att hjälpas åt fick vi lite mer mat och bättre skydd. Utmaningen ligger i att globalisera denna solidariska känsla för hela mänskligheten. Det kan vi inte lyckas med genom opersonliga ekonomiska begrepp såsom utsläppsrätter eller ekosystemtjänster. En ny och mänskligare syn på tillväxtbegreppet är en viktig förutsättning för att vi tillsammans ska lyckas med de utmaningar som står framför oss.

För att lyckas i utvecklingen mot ett hållbart samhälle krävs mer resurser till forskning. Här krävs det handling och vi måste lyfta blicken upp ifrån kortsiktiga siffror på pappret för att uppnå gemensamma vinster på sikt. Energiutvecklingen har en stor potential i vatten/vind/sol i små enheter till byggnader och bostäder. Tanken är att ”alla små bäckar” skall bidra och detta behöver stödjas ekonomiskt i alla led ifrån forskning/produktion till brukarledet. Ett sätt att stödja utvecklingen är att införa systemet med nettodebitering som finns i t.ex. Tyskland. Med detta avses att småskalig energi kan leverera ut el på nätet och tillgodogöra sig det ekonomiskt. En sådan utveckling skapar också kunskap och nya arbetstillfällen i alla led.

Med anledning av ovanståenden föreslår vi:

-          att socialdemokraterna gör allt i sin makt för att tillväxtbegreppet ska bli värdeburet

-          att producenterna tar ett ökat ansvar för hela kedjan från råvaruutvinning och tillverkning – till återvinning. Ansvaret måste gälla både ur ett miljöperspektiv men också ur arbetsmiljöperspektivet

-          att inte miljöpolitiken blir inriktad på ett mål som väger tyngre än de andra miljömålen. De olika miljöproblemen måste lösas parallellt och på bred front eftersom allt hänger ihop en ekologisk väv

-          att politiken sätter ner foten och sätter gränsvärden eller totalstopp. Den som har pengar ska inte kunna köpa sig fri från miljöansvar på övrigas bekostnad

-          att vi arbetar aktivt för att globalisera solidariteten. Vi lever på samma jord och andas samma luft och vårt ansvar är därför gemensamt

-          att socialdemokratiska partiet lägger fram handlingsplaner för dessa utbildningar, forskning,

produktion samt brukarincitament, med våra gemensamma vinster som ledstjärna

Oppmanna-Vånga s-förening

Ett annat skäl till att många fåglar får bly i sig är att de pickar i sig hagel i tron att det är småstenar, något som de behöver för sin matspjälkning. I den sura miljön i magen blidas blysalter och den ständiga nötningen frigör blyfragment efter hand. En stor mängd olika fåglar drabbas av detta. Men allra värst drabbas våra olika rovfåglar, eftersom de står högst i näringskedjan. (Jägareförbundet, 2009; Bly från ammunition som förgiftningsrisk hos rovfåglar – en kunskapsöversikt)

Tyvärr finns det också en mängd andra metaller, bekämpningsmedel och industrikemikalier som påverkar ekosystemen negativt. Deras påverkan är allvarlig var för sig och tillsammans kan de förstärka varandra vilket i slutändan givetvis också drabbar oss människor. Därför att det viktigt att vi alltid aktivt försöker välja så miljövänliga alternativ som möjligt.

”Signifikanta skillnader har uppmätts i halten av bly i blodet hos människor som konsumerar viltkött jämfört med de som inte konsumerar viltkött” skriver Livsmedelverket, 2012 (Bly i viltkött-riskhanteringsrapport). Mer än hälften av alla prover som togs ifrån jägares frysboxar innehöll bly och allra värst drabbas foster/barns nervcellsutveckling och immunförsvar.

I Sverige hävdar en del jägare att dessa har sämre träffsäkerhet. Vissa alternativ är dyrare och en del sägs slita mer på vapnen. I Norge har det sedan 1 januari 1995 varit förbjudet att importera, exportera, sälja och använda blyhagel. I Danmark finns ett totalförbud mot att använda blyhagel vid jakt sedan 1 april 1996. I Kalifornien (där skjutvapen definitivt har en annan status än här) infördes från 1 juli 2008 ett förbud att använda bly (kula och hagel) vid jakt. En lång rad andra delstater och länder har motsvarande regleringar och det har i efterhand visat sig att jägarnas befarade problem uteblivit. Det finns alltså alldeles utmärkta alternativ. En kombination av funktion och miljöhänsyn bör avgöra vilken sorts ammunitions som används.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

-          att Sverige likt många andra länder förbjuder användningen av bly i ammunition

Oppmanna-Vånga s-förening

Turismsektorn är växande och på många ställen är det tack vare den som det finns arbetstillfällen och service på landsbygden. En del turister söker statslivet med väldigt många söker varumärket ”den svenska naturen”. I detta ingår i högsta grad kulturlandskapet med röda stugor, betade strandängar och trolska skogar.

Vi har kommit till en så allvarlig situation att här krävs extraordinära insatser både för att behålla den biologiska mångfalden och den levande landsbygden. Med dagens utveckling försvinner visans ”mandelblom, kattfot och blå viol” till ett minne blott och tillsammans med tusentals andra insekter, lavar, fåglar, blommor, svampar, mossor….  Allt hänger ihop och åtskilligt av den natur som stadsmänniskor vill njuta av på sin semester är beroende av ett levande kulturlandskap.

Det krävs i stort sett att man ärver ett lantbruk/skogsbruk för att ha möjligheter att driva ett sådant företag. Det är alltför stort att ta ett lån för att ta över sådan verksamhet. Efterhand som dagens brukare åldras och inte längre orkar driva sin verksamhet försvinner det biologiska värdet från stora marker. Därför krävs av biologiska skäl extraordinär åtgärder i form av någon sorts planhushållning mot småskaligt jordbruk. Här finns också välbehövliga arbetstillfällen!

Skogsbruket har också utvecklats mot allt större företag som tar allt mindre hänsyn till den biologiska mångfalden. Naturskog ersätts med trädplantager vilket medfört att gamla träd och död ved saknas. Djur och växter som levde i skogen är borta och vi får virkesåkrar istället för skog. Sverige och Finland är ganska ensamma om att bedriva det ensidiga trakthyggesbruket vars kvalité endast duger till massaved. I Tyskland där det i huvudsak bedrivs hyggesfritt skogsbruket är också skogsbruket betydligt lönsammare per ytenhet. Speciellt i södra Sverige finns ett alldeles utmärkt klimat och jordmån för att producera ädelträ av hög kvalité. Förutom ekonomi gynnar detta också den biologiska mångfalden och friluftslivet.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

-          att den ekonomiska situationen kring jord/skogsbruk utreds med målet att det ska vara möjligt att starta ett sådant företag utan ha ärvt det eller äga en förmögenhet

-          att ekonomiskt främja det ”rödlistade” kulturlandskapet som är hemvisten åt mängder av olika arter. Arter som med dagens rationella jord- och skogsbruk försvinner ur vår fauna och flora.

-          Att Sverige överger trakthyggesbruket som idag är norm inom skogbruket till förmån för hyggesfritt skogsbruk

Oppmanna-Vånga s-förening

Den ”reform” som skulle öka tillgängligheten och servicen har istället gjort det dyrare och svårare att få tag i mediciner. I synnerhet ifall man inte bor i en storstad. Och sådan är kapitalismen när vinsten blir syftet för verksamheten. Svårt sjuka kan inte längre hämta ut sin medicin då ”det nya apoteket” gjort en kreditupplysning och hittat en betalningsanmärkning. Istället fylls apotekshyllorna med skönhetskrämer, glass och choklad som ger bättre klirr i kassan för de utlandska ägarna.

I vanliga affärer saluförs läkemedel likt godis vid kassorna. Värktabletter krängs med mördande reklam och ibland reas de ut samtidigt som flera larmrapporter visar har skadligt det är att äta för mycket dessa ”ofarliga” läkemedel. Denna avreglering har redan krävt åtskilliga dödsfall och många skador. Läkemedel är aldrig ofarliga.

Dessutom tycker vi att det är professionen som ska välja läkemedel av omsorg om patienten – lika medel är inte alltid lika medel! Detta utbyte av läkemedel ökar också risken för att apoteket levererar fel preparat eller fel koncentration samtidigt som patientens möjligheter att ha koll på detta minskar. Läkemedlen innehåller även andra substanser som kan innebära att de är mindre lämpliga/farliga för en del patienter.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

-          Att socialdemokraterna arbetar för att återta apoteksbolagen

-          Att professionen ska ha rätt att välja läkemedel av omsorg om patienten

Oppmanna-Vånga s-förening

Tidigare hade vi en stopplag gällande akutsjukvård och sjukhus och den måsta vi återuppliva!

Därför föreslår vi:

-          att vi tydligt redovisar alla de merkostnader som många upphandlingsexperiment orsakar medborgarna. Så att det tydligt framgår att borgarnas privatiseringsiver bedrivs på ideologiska grunder mot bättre vetande.

-          Att vi socialdemokrater arbetar för att återföra den stopplag som förhindrar försäljningen av akutsjukvård och sjukhus.

Oppmanna-Vånga s-förening

En åtgärd för detta är att transporterna samlas upp genom terminaler i samhällets utkant. Dessa terminaler ska vara knutna till järnvägen som levererar allt långväga gods till terminalen. När godset så slutligen splittras upp så transporteras det till mottagarna genom el/miljödrivna fordon. Med detta arbetssätt kommer vår idag tunga trafik på vägarna minska efterhand som terminaler och spår byggs ut. Därmed sparas miljön, nya arbetstillfällen skapas under uppbyggnaden och troligen ger även detta arbetssätt fler arbetstillfällen, eftersom systemet ger fördelar åt det närproducerade.

Åtskilliga företag har av skattetaktiska skäl ersatt sina fasta lager med systemet ”rullande lager”. Det innebär att lagret paketeras på lastbilar och kör runt på våra vägar på nätterna. Detta är förutom en onödig miljöbov även en trafiksäkerhetsrisk. Detta är ett ofog som skulle behöva beskattas bort genom en mycket härdare beskattning av transporter.

Det finns även annat som reser land och rike runt helt i onödan. Fisk som fiskas i nordiska farvatten, rensas i Sydostasien och säljs i svenska butiken. Skånskt fläsk som skivas i Mellaneuropa innan det hamnar i våra kyldiskar. Pannkakor som gräddas i England innan det hamnar på tallriken i skolmatsalen i Småland. Genom att miljöbeskatta transportsektorn tvingas logistiken att förbättras och förhoppningsvis minskar antalet onödiga och miljöfarliga transporter. Indirekt gynnas på detta sätt säsongsodlade och närodlade produkter.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

-          att socialdemokratiska partiet skapar arbetsgrupper över hela landet som kommer fram med en tidsplan över hur vi bygger upp logistiken med järnvägsterminaler omkring våra samhällen     

-          att det införs en kännbar miljöbeskattning på transporter

Oppmanna-Vånga s-förening            

Denna kompletteringstrafik skall matcha matarlinjen på basorten och här vinner vi på ifall alla offentliga resor i forma av regionaltrafiken, kommunernas skolskjutsar och färdtjänst kan samordnas. Denna trafik skall finnas tillgänglig för alla boende upp till ett visst avstånd samt förbeställas t.ex. dagen före. Denna trafik är lämplig för ett lokalföretag att driva.

Hela Sverige ska ha tillgång ett kraftfullt fibernät. Detta kan mycket väl hanteras och drivas av en lokal ekonomisk förening, något som även ger en gemenskap som skapar andra mervärden. Fibernätet byggs ut genom en egeninsats men med stöd från det offentliga genom bidrag och teknisk support. Med ett fungerande fibernät kan företag drivas lika bra på landsbygden med fler arbetstillfällen och kanske mindre resande som resultat.

Med dessa åtgärder bildas ” ringar på vattnet” och en affär kan fungera som hjärtat i bygden. För att stödja denna affärsverksamhet föreslår vi att det skapas ett Landsbygdskort som ger prisreducering i butiken (knutet till postnr.) som en subvention från det offentliga för att hålla hela Sverige levande.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

-          att kompletteringstrafik i form av samordning mellan alla anordnare av offentliga resor, byggs ut över hela landet

-          att staten tar ansvar för att stödja utvecklingen mot ett kraftfullt fibernät i hela landet

-          att ett Landsbygdskort skapas som en offentlig subvention för att hela Sverige ska leva

Oppmanna-Vånga s-förening

1. Arbetslösheten måste bekämpas med alla medel och ungdomsarbetslösheten prioriteras!

Det livslånga lärande en bas:

-          Komvux måste motsvara behoven och även utbilda mot nischer där behov av arbetskraft finns men där formella utbildningar saknas (ex industrielektriker, VA-tekniker)

-          Satsa på bra lärlingsutbildningar i samverkan med gymnasieskolorna, fackföreningarna och arbetsgivarna. Kanske fundera över det danska systemet där ungdomarna har riktig lön men eget ansvar att fixa plats?

-          Offentliga anställningar – det saknas inte arbetsuppgifter inom offentlig service. Anställ ungdomar till riktiga löner under ett års tid så de kommer in i de olika försäkringssystemen. Ge de utbildningar som behövs och de blir en erfarenhet rikare.

-          Övertidsersättningarna motsvarar mer än 125 000 heltidsanställningar. Människor som har arbete arbetar med än någonsin. Inför begränsningar med målet att minst hälften av övertiden ska omvandlas till nya arbetstillfällen.

-          Inför en ”livspott” som kan användas för vidareutbildning någon gång under arbetslivet. Ger möjlighet att undvika sjukskrivningar + att en arbetslös kan få jobb.

-          Gör arbetsförmedlingen, försäkringskassan och sociala myndigheter till ett team tillsammans med fackliga representanter och arbetsgivarrepresentanter så att människor inte ska behöva bollas mellan olika instanser och trilla mellan stolarna.

-          I de fall där uppenbar sjukdom eller funktionsnedsättning råder ska ingen omprövning behöva ske årligen.

1. Sjysta villkor på arbetsmarknaden!

-          Reglerna för f-skattesedel ska ändras så att det krävs minst 3 uppdragsgivare. Detta för att systemet utnyttjats av arbetsgivare som ett sätt att sänka lönenivån och inte ta sitt arbetsgivaransvar. Många upplever istället för ”frihet” ett slags livegenskap mot sin ”arbetsgivare” som kan kräva orimliga arbetsinsatser.

-          Bemanningsföretag ska inte kunna fungera som permanenta lösningar. Långvariga insatser ska kräva riktiga anställningar.

-          Satsa på företagsformer såsom personalkooperativ och brukarkooperativ, när den offentliga sektorn ska utvecklas.

1. Ett hållbart samhälle!

-          Systemet med ”rullande lager” är en miljöbov som kan stävjas med hårdare beskattning på transporter.

-          Globaliseringen av varor kräver att konsumenterna tar ett ökat ansvar för hela kedjan från råvaruutvinning och tillverkning – till återvinning. När vår tillverkningsindustri flyttat utomlands har det medfört att produktionsvillkoren har försämrats. Så ansvaret måste gälla både ur ett miljöperspektiv men också ur arbetsmiljöperspektivet.

-          Det krävs en sorts planhushållning mot småskaligt jordbruk om vi ska kunna hålla landskapet öppet och ha betande djur. Åtskilliga växter och djur är beroende av ett levande kulturlandskap som kan betecknas som rödlistat. Så här krävs extraordinära insatser för att behålla den biologiska mångfalden.

-          All offentligt upphandling måste certifieras etiskt! (Mitt tillägg – vi ska inte servera kaffe eller chokladmjölk som krävt barnarbete)

-          Utveckla kommunikationerna på landsbygden så att den kan blomstra. Storstadsområdena är helt beroende av ett det finns ett samhälle runtomkring som kan leverera produkter.

1. Karensdagen vid sjukdom är en fråga som inte diskuterats på länge. Ska de som arbetar med svårt sjuka och infektionskänsliga människor i vården eller de som ofta smittas av vårdtagare/barn behöva bestraffas. Inom omsorgsverksamheterna sköts t.ex. människor med magsjuka vilket innebär att dessa drabbas betydligt oftare. Nattarbetare karensar en hel natt vilket motsvarar 10 % av en månadslön. Vid tjl eller semester motsvaras en natt av en kvot 2,14 och denna kvot borde också gälla vid karens d.v.s. endast en halv natt oavlönad.

1. Ta tillbaka apoteksbolagen! Låt professionen välja läkemedel – lika medel är inte alltid lika medel! (då kan vi även hänvisa till forskning som visar hur mycket användningen och biverkningarna ökat)

1. Vad kostar egentligen de offentliga upphandlingarna? Hur mycket har ambulanssjukvården kostat skåningarna i pengar – och liv? Ska det vara tillåtet att handla upp allting? Tidigare hade vi en gräns för akutsjukvård och sjukhus och den måsta vi återuppliva!

B1 och B2 är områden med bra läge nära service vilket passar för trygghetsboende eller flerbostadshus, även om risken finns att områdena är för dyra att bebygga pga. dåliga markförhållanden. Vi tror att det behövs en kommunal insats, i form av utdikning och utfyllnad, ifall dessa områden ska vara möjliga att bebygga. Vi kräver att Kristianstads kommun genom sin allmännytta bidrar till trygghetsboende och fler marklägenheter, eftersom vi har en akut brist på dessa boendealternativ i Arkelstorp.

B3-området är bra om hänsyn tas till de uppvuxna bokarna och ekarna.

B4-området är ett bra förslag som är kombinerat med en ny tillfart till Nässelblomsområdet, vilket kommer att göra dessa tomter mer tillgängliga och attraktiva. Men vi kräver att vägen byggs så att även de kvarvarande tomterna på Aniaravägen görs åtkomliga.

B5 skulle ge ett attraktivt boende. Gångstigen från byn till båtplatsen skulle gagna Arkelstorps bornas möjligheter att nå sjön och vi värnar om värdet av att båtplatsen görs tillgänglig för fler. Med nuvarande vägbom på sommarhalvåret är det i stort sett omöjligt att gå ner till båtplatsen med rullstol eller barnvagn. Oppmannasjön är en trevlig och fågelrik sjö, men den är oftast otillgänglig ifrån land och därför är båtplatsens tillgänglighet extra viktig.

Cykelvägen skulle behöva asfalteras mellan Österslöv och upp till Kaffatorp för att bli attraktiv för cykelpendling och för att kunna vinterväghållas. De nya cyklarna i form av lifebikes har gjort det möjligt att dagligpendla betydligt längre sträckor med cykel.

Vi ser också ett behov av vägbommar, dels i byn där cykelvägen möter Torparebacken, men även norr om Värestorpsvägen. Bommarna längs med cykelvägen mellan Värestorpsvägen och Immeln grävs ständigt upp och vägbanan förstörs av biltrafik. Den del av cykelvägen som finns mellan korsningarna mot Hillehagsvägen är så fuktig året om att det nästan är omöjligt att ta sig fram med cykel eller till fots. En sträcka på ca 50 meter skulle alltså behöva fyllas ut. Dessutom pågår ofta jakt i hela området mellan Immeln och Arkelstorp utan att varningsskyltar sätts upp vid tillfarterna.

Under sommarhalvåret besöks hela området av stora mängder av turister och alltfler av dem färdas på cykel. Vi i s-föreningen skulle gärna önska att det gjordes insatser för att lättare ta sig fram på den gamla vägen mot Vånga och den gamla vägen mot Mjönäs genom att dessa röjs upp. På så sätt skulle cykeltrafikanter slippa att köra på de stora vägarna, Näsumsvägen och Mjönäsvägen. Speciellt den förstnämnda har en stor andel tung trafik och de har bägge två obefintliga vägrenar.

Vi är glada över det ökande antalet bussturer, men vi skulle vilja att alla busskurer förses med belysning, gärna i form av solceller. Hållplatserna längs med Näsumsvägen skulle behöva förses med busskurer som har en vägg ut mot stora vägen, för att de som väntar på bussen ska slippa att bli nedstänkta när vägbanan är våt och fordon passerar i hög hastighet.

Vi skulle också vilja se en morgontaxi på helgerna så att sjukvårdsanställda också har möjlighet att ta in till arbetet. En stor del av norra kommundelen saknar kollektivtrafik och vi efterlyser kompletteringstrafik morgon och kväll. Varför inte låta norra kommundelen bli ett försöksområde för att försöka samordna alla offentliga transporter t.ex skoltransporter och färdtjänst med övriga resenärer?

Att norra kommundelen planlagts som tyst område är bra.

Vad gäller omlastningsstationen för återvinning (Spängervägen) skulle den behöva byggas om så att vändplatsen högst upp ersattes av en väg som går rakt igenom och runt reningsverket. Dagens vändplats är för liten och den är tidvis svår att nå med släp. Men vi i s-föreningen tycker att det är av största vikt att den ligger kvar där den är. Platsen bredvid reningsverket är lätt att nå och den är inte anskrämlig för någon. Ryktet om att omlastningsstationen skulle flyttas till infarten ifrån Värestorp förkastar vi helt. Vi tycker att det skulle vara otrevligt ifall det första som möter besökarna är en sopstation. Det räcker med de tomma tomter och industrifastigheter som finns idag.

Att lekplatsen på Klockarevägen görs tillgänglig för alla, är ett lyft för hela norra kommundelen. Men vad händer med lekplasten mellan Rytters väg och Långkullevägen? Vi tycker att det är viktig att ha kvar den som närlekplats eftersom Oppmannavägen fungerar som en delare genom byn, som man inte gärna låter yngre barn att passera på egen hand.

Beech-tomten står öde och skräpig i byn och skulle behöva lanseras aktivt. Delar av området är inte ens bevuxen med ogräs vilket tyder på ett saneringsbehov. Vi vet att slipers behandlats inom området och vi kräver därför att marken undersöks och vid behov saneras.

Arkelstorp saknar ett tydligt centrum och vi ser inte riktigt hur detta förslag löser problemet. Arkelstorps centrum består av slumpmässigt utkastade byggnader av barackliknande karaktär. Vi vill skapa ett tydligt centrum i Arkelstorp som skall vara bygdens hjärta med en välfungerande dagligvaruhandel, bibliotek, turistinfo, bank cafe/kiosk/servering och plats inne/ute för att bygdens företagare/föreningar skall ha möjlighet att marknadsföra sig. Detta centrum skall skapa en byanda och bryta den direkta genomfarten. Busshållplatsen ska ligga i anknytning till bygdens hjärta i en gemytlig miljö. Vi skickar därför slutligen med två förslag som ska inspirera till att helt bryta upp dagens fysiska planering. Kanske inte helt realistiska, men det behövs ett visionärt tänkande för att kunna se nya möjligheter.

Förslag 1 kallas ”Bygdens hjärta” eftersom centrum får formen av ett hjärta (eller äpple) och den innebär en nybyggnation i suterräng som kan samla de många verksamheter vi nämnt ovan.

Förslag 2 siktar på att få bort farliga korsningar.

Oppmanna-Vånga socialdemokratiska förening

Därför föreslår vi:

Att                det införs en rättvisemärkning enligt ovanstående av svenskodlade produkter

Att                Kristianstads Arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den till Skånes distriktskongress.

Oppmanna-Vånga socialdemokratiska förening